Övriga brev

Nedan publiceras kortversioner av alla brev från Farfar

 

Originalbreven från vistelsen på Lunnevads folkhögskola och i Stockholm publiceras senare

John/Johan August Carlsson

f 1859 d 1930

 

Studerade på Lunnevads Folkhögskola 1879 – 1881

Skolan ligger i Östergötland och är idag den tredje äldsta folkhögskolan i Sverige.

 

Arbetade i Stockholm 1881 – 1883

 

Arbetade som ritare hos Arkitekt o Byggmästare Herr Lundin 1880 -1881.

Ritade på ett rådhus i Trosa.

Arbetade på kontor som bokhållare hos herrar Bohlin o Engström som till yrket var artister och dekoratörer, tjänade 70 kr i månlön.

Ny arbetsgivare Byggmästare CJ Hansson o Co 1882.

Sökte arbetet som inspektor vid Haga hos herr Bolander i Sävsjö 1883, fick det ej.

 

Boendeadresser i Stockholm

Hotell Bellman Stockholm 1880

Nåkbrinken nr 4, 4 trappor 1880.

Smålandsgatan nr 6B, nedre botten 1 april 1881.

Kommendörsgatan nr 6, 4 tr febr 1883.

Lundtmakaregatan 45, aug 1883.

 

Johan August Carlsson

Utdrag ur brev hem från Lunnevads folkhögskola

Kortversion

 

9 dec 1879

”Må godt!

Jag får tacka eder för det bref jag fick ifrån eder min kära moder vilket jag i går bekom, jag tänkte att ni hade aldeles glömt bort mig efter jag ej har bekommit något från eder förr. Tacka den som hade skrifvit det för det var aldeles utlagt som om en Teologie Professor från Upsala hade skrifvit det. Jag kan ej så väl uttrycka mina tankar på ett så klingande sätt……..Alla elever resa hem i jul ock då kan jag ej vara här ensam, skolan upphör med sina lektioner Lördagen den 20 dennes kl 12 middag…..”

 

Högaktningsfullt

J A Karlson

 

13 jan 1880

Bästa Föräldrar

”Jag har hälsan och träffade både Lärare och kamrater vid samma glada och friska lynne som förut. Här har ankommit en elev till utaf de som var här i fjol, vi äro nu 27 vid skolan…..När jag lemnade mitt fäderne hem efter att der under julen hafva tillbringat några glada stunder tillsammans med föräldrar och syskon fann jag fast ni inte ville låta förstå det att ni mamma var illa till mods för att inte jag ville vara hemma, om det än är aldrig så kärt, får man inte lära sig mer här så får man väl lära sig veta ”hut”och det skall ju vara bra har jag hört sägas. För så säger ju folket ”han skulle bara ut och lära sig veta ”hut” så blefve det nog folk af honom……”

 

Högaktningsfullt

J A Karlson

 

22 febr 1880

Bästa Föräldrar

”Jag får tacka dig broder Emil för du skrifver till mig, du är inte så dum i Svenska språket du stafvar så bra som jag, fastän jag går och läser det her hvarje dag….Jag har också varit ute och arbetat 3 timmar en eftermiddag, då vi sågade opp och lade i hög is åt Doktorn, men det gick med fart förstås, när vi kom en 27 stycken omkring en isbit så blef det inte så strängt på oss var, må du tro……”

 

Högaktningsfullt

J A Karlson

 

22 jan 1881

Bästa Föräldrar

”Jag kom hit till skolan kl 10 på kvällen och befinner mig här ganska bra, jag har hälsan och mår godt. 3 nya elever äro hitkomna nu efter jul och vi äro nu 27 stycken jag och 6 till äro i andra afdelningen…..”

 

Vänligast

J A Karlson

 

15 april 1881

Bästa Föräldrar

”Nu lid er det mot påsken, och skolterminens slut. Jag hade tänkt skrifva för länge sedan, men har icke blifvit af förr, vi har mycket brått med mätningar och andra arbeten, så jag nu först under de 4 dagars fritid vi har i påsken sett mig i tillfälle att skrifva. … Jag har tänkt att efter skolans slut resa till Stockholm, och der söka min utkomst, hvilket jag tror bättre skall gå deruppe vid något landtbruk i närheten.”

J A Karlson

 

29 april 1881

Bästa Föräldrar

”Imorgon, eller lördagen, slutar skolan här vid Lunnevad. En önskan som Ni i brefvet uttryckte att jag skulle härifrån resa hem, kan jag icke uppfylla, emedan jag tänker att härifrån resa åt Stockholm. Bref får Ni ifrån mig genast när jag kommer dit, lyckas det ej för mig der, kanske jag reser derifrån hem…..”

 

Med Lovlig Aktning

J A Karlson

 

Johan August Carlsson

Utdrag ur breven hem från Amerika

Kortversion

 

 

Jamestown N Y dec 1883

Jag vistas nu på en farm 10 eng mil härifrån i Staten Pennsylvania.

Det är lite betalt på vintern men den bästa för dem som inte kan språket ännu är att bege sig ut på landet där man inte hör annat än engelska, då lär man sig fortare. Men med tålamod och gott sinne kan man övervinna det mesta. Jag befinner mig vid bästa hälsa och lynne. Vi har sju hästar utom andra kreatur på farmen. Jag kvistar in till stan ofta med häst eller så åker jag tåg. Kommer att fira jul hos svenskarna här i Jamestown. Här arbetas det som vanligt under julen men svenskarna firar på vanligt sätt.

 

Jamestown N Y febr 1884

Jag väntar på mina penningar som ni skall skicka. När ni skriver är det bäst att sätta på frimärken, för jag får gå en hel dag innan jag kan vara betrodd att få låna 10 cent för att lösa ut brevet med.

 

Jamestown N Y mars 1884

Idag med brevet har jag fått pengarna ni skickat utgörande 400 kr. Jag har en månad läst engelska och skall väl göra det en månad till så att jag något börjar förstå deras galimatias. När jag behöver reste av mina pengar kan jag icke säga men om så vore fallet hoppas då ej behöva vänta så länge som nu.

 

Altona Illinois juli 1884

Som ni ser har jag rest från Jamestown. Jag arbetar på en farm och har 26 dollars i månaden. Jag har hälsan och har det bra samt har nu lärt mig tala så att det är mycket bättre nu än när jag kom hit. Kan hända att jag i höst reser till Nebraska eller längre västerut.

 

Stromsburg Nebraska nov 1884

Stromsburg grundades av svenska immigranter från Ockelbo.

Jag lever och regerar nu ca 500 mil vester om den plats jag var i Illinois och arbetar med snickeriarbete, har 1,75 dollars per dag.Tiderna här äro visserligen dåliga men ändå finner jag tiden ej lämplig att resa tillbaka till Sverige förrän om några år eller så. Jag tänker ej tigga penningar från Sverige fler gånger så ni behöver ej sända pengar vilket härmed meddelas. Ni tycker kanske det är hårda ord och tror möjligen någon orsak vara att jag ej kan komma hem från min frivilliga landsflykt men sådan finnes icke jag har varken björnar eller småbarn som jag kan vara rädd för så mitt uteblivande är således av mig själv och ingen annan är orsak därtill. Vad har jag egentligen hemma att göra? Vad jag som mest ångrar är att jag ej reste hit för en 6 a` 8 år sedan. Jag kunde då haft nytta av min tid och hade troligen varit här om ni ej lagt hinder ivägen därför.

 

Stromsburg Nebraska jan 1885

Julottan bevistade jag i ”Swede Home” Svenska kyrkan 6 eng mil härifrån. Vi har nu fått snö så att släde kan begagnas och ung 35-38 grader (svenskt) kallt. Denna jul har varit mycket trevligare än förra julen och är glad att vara över 1000 mil från Jamestown och dess svenskar. Nu under vintermånaderna arbetar jag som ”clerk in a funiture store” bokhållare i en möbelhandel.. Men i slutet av febr ger jag mig ut på landet eller längre västerut emedan förtjänsterna är större där.

 

Stromsburg Nebraska 1mars 1885

Imorgon lämnar jag Stromsburg för att resa längre västerut. Arbetsförtjänsterna här äro dåliga och man är därför tvungen att lämna denna plats. I vinter har jag umgåtts med en flicka som är fullt ut lika god som Fr. R, de få flickor som finns här äro både bildade och vackra och står långt före det täcka könet i Sverige

 

Beowawe Nevada Eureka County april 1885

Ligger idag på State Route 306. Humboldt River rinner nära Beowawe.

Jag har hälsan och trivs här ute bättre än på något annat ställe jag varit i Amerika. Här bryts det mycket silver i bergen. På bägge sidor om floden är det slättland och det går kanaler ut från floden för bevattning .Huvudsädet är korn samt något havre och vete. Höet som slås här 2 ggr på sommaren är likt svenskt hö. Någon skog finns ej här. En del av bergen här är så höga att det ligger snö på topparna även på sommaren Maten är utsökt god den bästa jag haft sen jag kom hit. Mjölk dricker jag så mycket jag vill (jag mjölkar ej det gör kineserna). Brännvin finns men det brukar jag ej, det är för dyrt. Jag arbeter på en större ”ranch” eller lantbruk. Svenskarna är de mest respekterade av all närvarande nationer här och är mest omtyckta.

Någon kyrka eller sådant kommer här icke ifråga men därför kan man leva lika anständigt.

 

Beowawe Nevada Eureka County juni 1885

Det har varit en kall vår i Nevada men nästa vecka börjar vi med körningen med 8 slåttermaskiner som kommer att gå varenda dag i 3 månader, för när första skörden är slut så börjar den andra. Jag kommer att köra en sådan. Vi arbetar ej på söndagar då läses tidningar eller ute och rider. Förra söndagen red några pojkar och jag till de 7 mil härifrån belägna ”Hot Springs”, varma källor ca 75 – 80 hål sprutar upp kokhett vatten. Allt vatten härifrån användes till hushållet genom rör som går i jorden. Andra källor går attbada i. Vi arbetar från 6 på morgonen till 7 på kvällen med en rast till middag.Maten är god och riklig, biffstek utgör huvudfödan. Här finns ”Cowboys” som försöker rida in vilda hästar.

 

 

Beowawe Nevada Eureka County aug 1885

Min husbonde här är svensk och kom hit till Amerika när han var 10 år och kan knappt tala svenska. Han är gift med en Amerikanska och har 3 barn. Han arbetar ej själv emedan han är inspektor på farmen. Han har förut varit delägare men nu ägs farmen av en miljonär från Kalifornien. Han bor inte här. Vi är 18 st svenskar, 12 kineser och 8 amerikaner som arbetar här delade på småfarmer en mil emellan vardera. Svenskarna gör det egentliga lantbruksarbetet på farmen och kör alla hästar. Kineserna gör allt grovarbete samt mjölkar. Amerikanerna är ”koherdar” cowboys och vaktar till häst uppe i bergen. De till omkring 10 – 12 tusen fäkreatur som tillhör farmen och som betar ute både sommar och vinter och äro nästan vilda. Vi har omkring 24 par arbetshästar emedan till somliga maskiner och plogar måste en man köra ända till 3 ’a 4 par hästar.

 

Beowawe Nevada Eureka County okt 1885

Arbetar ca 8 eng mil från farmen på en större kanal som kommer att leda vatten från Humboldtfloden till en ny farm. Denna kanal blir ca 7 eng mil lång och 10 fot bred i botten. Jag kommer att arbeta här i vinter och har mat och 40 dollars i månaden. Boningshusen och ladugårdar är byggda här som i Sverige. Den mesta matlagningen verkställs av kineser.

 

Beowawe Nevada Eureka County nov 1885

Hört att ni fått besök av en “Amerikan”. Klas i Edstorp, han var i Jamestown när jag var där. Men den som reser hem till Sverige därifrån och ej varit längre bort har ej varit i Amerika. Nevada ligger omkring 2000 eng mil väster om Jamestown och detta är skillnad, förhållanden är mycket olika. För att sanningsenligt kunna lämna uppgifter måste man ha rest från öster till väster.

 

Beowawe Nevada Eureka County jan 1886

Julen här ute i Nevada liksom största delen av Amerika är ej så högtidlig som hemma i Sverige. Orsaken är att i detta land bekännes omkr. 50 ’a 60 olika kristna religioner och så som en följd av detta firas de olika högtiderna icke med en så pompa och ståt. Dock vi svenskar arbetar varken på jul- eller nyårsdagen. Vi är nu hemma igen på farmen, marken är frusen och ett lager snö finns det 3 ’a 4 tum tjockt. En fråga ni hade i förra brevet om det fanns diamanter i jorden. Nej här finns inga. Här finns det bara silver i blandning med koppar och bly. Jag sänder med en karta över Amerika. Från NewYork till Nevada är det ca 2720 eng mil (en sv mil = 6 och 1/7 eng mil).

 

Reno Nevada mars 1886

Jag har bytt plats men med samma slags arbete och betalning som förr. Den plats där jag befinner mig finns på kartan om ni följer järnvägslinjen i väster tills i närheten av gränsen till Californien. Jag kan tala om att jag emottaget och läser Hvetlanda tidning med de få nyheter som finns där har jag redan läst en vecka tidigare i Svenska Tribunen. Hvetlanda tidning är ej värt att skicka på posten den innehåller för mycket ”sirap”. Dina brev Emil äro känslosamma emedan de innehåller ett och annat från gamla Sverige.

 

Boca Californien juli 1886

I april flytade jag till Boca som jag varit sedan dess. Jag arbetar på en ångsåg och tjänar 2,50 dollars per dag samt trivs bra och har hälsan som förut. Jag ser att flickorna i Lemnhult lämnar Sverige för Amerika men stannar naturligtvis i de östra delarna dör det är så överfullt av flickor att de ej vet hur de skall bära sig åt för att få en fästman. Här ute i vilda västern äro deras antal tyvärr tunnsått.

Tiderna här i Amerika äro dåliga tider bådei öster och väster, norr och söder och blir allt sämre av orsak att det dagligen kommer tusenden inom tusenden emigranter från Europa och Asien. Det blir ej bättre tider här förrän invandringen helt och hållet förbjudes. Jag är med i ett hemligt förbund emellan arbetare över hel landet ”Arbetsriddarna” på eng ”the knights of Labor” till ett antal över en million.

Vänta ej med att jag kommer över julen emedan resan kostar fram o tillbaka 300 dollars. Enligt min åsikt är det bättre att köpa sig ett stycke land för dessa pengar.

 

Boca Californien sept 1886

Ni tror i era brev att det ej finns några ärliga människor här i Kalifornien, visserligen äro de få men jag har ej ännu aldrig varit utsatt för något äventyr. Visserligen såg jag när jag var i Nevada, tvänne män bita i gräset, från vilket de aldrig mer reste sig, av orsak att de hade tre eller fyra kulor genom kroppen. Ända sedan jag kom till Boca har jag bott tillsammans med en svensk vilken arbetar tillsammans med mig, han är från Norrland. Jag respekterar till fullo era åsikter att jag skall komma hem och bli Svensk medborgare samt bosätta mig. Men som en mindre lantbrukare har det hemma i Småland som skuldsatt över öronen ändå har att betala höga skatter, lön och underhålla soldater, präster och klockare, barnmoskor, fattigvård och kyrkstaten, länsmännen och alla andra rackare och löntagare oomnämnda, samt även ett dyrbart kungapatrask. Min åsikt är därför att stanna här med ett litet kapital kunna köpa en gård huru liten den ändå må vara. Såå! Mamma tror att jag är gift, nej inte ännu. Vore det så gott om flickorhär hade jag troligen varit gift för länge sedan,men nog skal jag hava en, om jag skall taga den från självaste måland, när jag finner tidenlämplig

 

Truckee Californien febr 1887

Vi arbetar ej i fabriken under Jul o Nyår. Jag tog mig en liten resa ner till soliga Kalifornien tillsammans med ett par kamrater. Resan över Sierra Nevadabergen går till en del genom byggda träskjul för att hålla snön borta från spåren, snödjupet är ca 15 till 20 fot (1 fot = 12 tum = ca 30 cm) ca 6 meter, träskjulens sammanlagda längd utgör 40 eng mil ( 1 eng landmil = 1855 m).Vi vaknade upp på morgonen i Sacramento huvudstad i Kalifornien. Här är vårsäden 5 tum hög och allt arbete verkställes i skjortärmarna. Reste vidare till San Fransisco, vackra parker, stora hotell, stor hamn, den har också allt annat som vidlåter större städer och en främling utan öppna ögon och ej ser upp kan gå en undergång till mötes. Åkte tillbaka efter 6 dagar och arbetar i snickerifabriken igen. Där tillverkar vi dörrar, fönster, listverk mm. Fabriken sysselsätter ca 50 man, om sommaren det dubbla. I nr 5 av Svenska Tribunen för den 25 jan under ”fria ord” är ett brev skrivet av mig.

 

Truckee Californien apr 1887

Jag kan nu omtala att jag köpt ett stycke mark i Logan County Kansas, 160 acres (131½ tunnland). Kostar 8 dollars pr acres. Landet är obebott och är beväxt med gräs. Allt kan bliva plöjt, vartenda tum utan några förberedelser. Om jag skall flytta dit vet jag icke, kanske om några år. Dock ett obestridigt faktum är att landet stiger i värde för varje år så nog kan jag få mina penningar tillbaka om jag säljer det. Emigrationen tilltager i oroväckande grad. På en enda dag landade i Castle Garden i NewYork nära 7000 st från Europa. Den arbetande klassens villkor försämras därigenom, arbetena blir mindre men de arbetssökande blir fler.

 

Truckee Californien juni 1887

Jag arbetar fortfarande på snickerifabriken Truckee Lumber Co för 2,25 dollars per dag och stannar här troligen denna sommar. Jag skulle gärna vilja höra gökens välbekanta stämma. Om jag kanske flyttar till mitt land behöver jag få det lån ni har lovat, jag betalar 7% ränta. Många har hitills tagit sig fram utan pengar är visserligen sant men då finge de land för intet, denna väg att erhålla land är nu slut. Det land som erbjuds (Homestead) är icke värt ett cent, det är för torrt osv.

 

Fort Bragg Californien nov 1887

Som ni ser har jag flyttat. Snickerifabiken som jag arbetade på brann ner. Nu arbetar jag som timmerman (snickare) på husbygnader för 3 dollars per dag. Först när jag kom hit köpte jag mig en tomt och byggde ett litet hus. Tomt och hus kostar mig omkring 350 dollars. Här synes Fort Bragg bli en av de ledande stäerna på Stilla Havskusten. Ångbåtar löper in i hamnen ständigt och här utskepas timmer til södra delaen av Kalifornien. Här finns outtömliga förråd av Redwood. Träd från 10 till 20 fot i diameter (ca 3m – 6m). Sågstockarna forslas i särskilt byggda järnvägar. En enda sågstock ”log” utgör en enda vagnslast. Min hemresa till nästa jul har således torkat in och blir uppskjuten på obestämd tid.

 

Fort Bragg Californien jan 1888

Ert brev från den 2 dec mottog jag den 17 jan. Jag är ledsen att mamma ständigt gråter för min skull jag har ännu ej lidit någon nöd sedan jag kom till Amerika. Jag kan i någon mån lindra mammas bekymmer om mig att jag är medlem av ”Odd Fellow orden” en orden som räknar medlemmar över hela den civiliserade värden. Och vars uppgift är att hjälpa och understödja varandra i sjukdomar och nöd. Om någon olycka eller sjukdom skulle inträffa erhåller jag 10 dollars i veckan för skötsel och läkarvård. Byggnadsmaterialet som användes här är Redwoodträ. Husen bygges icke stora utan endast lämpliga rill ägarens råd och lägenhet. Fyra hotell finns här dessutom kan man inackordera sig i privata familjer. Här är även en Svensk som har detta han har varit här i 22 år. Juldagen var jag ute och jagade i bara skjortärmarna och fick 2 harar och 5 änder. Jag har en bakladdningsdubbelbössa som jag köpte i San Fransisco för 25 dollar. Till slut vill jag säga mamma att jag har min bibel kvar men den har legat på botten av min koffert hela tiden.

 

Johan August Carlsson

Utdrag ur de 21 st brev hem från Sockholm

Kortversion

 

6 maj 1881

Bästa föräldrar

Jag hade icke tänkt att skrifva hem förrän jag fått mig någon anställning, men för att ni inte skall vara oroliga så sänder jag några rader, jag mår bra och har hälsan. Min adress är tills vidare i fall ni vill skrifva till mig.

Hotell Bellman, Stockholm

 

Högaktningsfullt

J Aug Karlsson

 

17 juni 1881

Bästa föräldrar

Ni tror väl att jag för längesedan är i Amerika efter jag ej låter höra av mig, men så är ännu icke förhållandet. Jag är ännu kvar i Stockholm, orsaken därtill är nämligen den, när jag kom opp träffade jag mycket riktigt min principial, men som han icke väntade mig förrän efter beväringsmötenas slut, och den som innehade platsen icke lemnar den förr, hvarför jag hittills har varit på ett handelskontor, men jag tycker icke om den eller tänker vara här längre än fram till nästa vecka, emedan jag har många bättre i förslag, men jag kan icke säga antingen det blir inne i staden eller på landet, hvarför jag ej kan uppgifva någon adress.

Jag hade icke tänkt att skrifva förr än jag blefve bättre hemmavan i mina göromål, men för det att icke mor med flera andra skall tro att jag är försvunnen till det förlofvade landet på andra sidan Oceanen så sänder jag detta föga innehållsrika och upplysande bref.

 

Högaktningsfullt

J Aug Karlsson

 

15 juli 1881

… Orsaken hvarför jag dröjt så länge med att skrifva är den nemligen, jag skulle vänta tills jag tillträtt den plats som jag talade om när jag var hemma, men som den ej blef ledig förr än den 1 juli skulle jag vänta till dess, den 1 juli kom och jag reste dit (egendomen heter Wiad ligger 3 timmars väg från Stockholm) och varder i åtta dagar, egeren Arvidsson, ville att jag skulle vara der tills hösten utan lön, men som jag icke gick in på detta hans förslag blef det ingabyxor af det skinnet, hvarför jag sade honom adjö och reste tillbaka till Stockholm i söndags. I måndags tog jag plats som ritare hos en Arkitekt och Byggmästare Herr Sundin, jag har 3 kronor om dagen och det är ju vackert så att börja med, denna plats kommer jag nog att fortfara med såvida inte Herr Sundin ligger och dör (han blef sjuk igår) jag tänker således att ge landtbruket på båten och egna mig åt byggnadsvägen. Jag börjar och rita kl 8 fm, samt slutar och rita 7 em med två timmars rast vid middag. För närvarande håller jag på med en ritning till ett Rådhus i Trosa stad……….

 

Med största högaktning

J Aug Karlsson

 

2 sept 1881

…… Här har man knappt en aning om hvad lantmannen har att göra, man tror i allmänhet att bonden ingenting har att göra, men det är väl han ändå som får föda och underhålla se stora och folkrika städerna. Jag håller fortfarande på att vara arkitekt, jag höll på att glömma det viktigaste, hade jag ej ånyo genomläst brefvet jag fick ifrån er hade jag ej kommit ihåg det, jag får förbindligast tacka eder för er välmenande varning, den som angick att jag ej skulle störa Johan i Haga i hans heliga förehafvande enär han, efter som Ni säger, håller på at knyta Hymnensband med min fördetta flamma (om det någonsin varit) jag lyckönskar dem, och henne naturligtvis derför att hon nu funnit den både inom och utom häradet länge sökt mest bildande och framstående yngling, eller gubbe tror jag han är???.........

 

Helsningar till eder, och till dito dito

 

Ps några skjortor behöfver ej sändas för än bud vankas Ds

Jag borde äfven tilägga att i fall Ni kommer att resa till Stockholm snart skall Ni resa så att Ni är här den 1 okt emedan då vår högt salige kronprins håller sitt intåg här med sin lilla sessa och gemål, här kommer att bortkastas hundratusentals kronor blott till och för festligheternas skull.

 

 

25 okt 1881

Bästa föräldrar

Tack för de hälsningar och det paket som Tida i Åkerslund medförde, samt äfven de äpplen som det innehöll, de smakade lika gott som de brukar göra utaf mammas äpple. Der jag först var och ritade har jag slutat. Min nuvarande kondition är hos tvenne herrar Brolin & Engeström, till yrket artist och dekoratör, mn sysselsättning är dels på atelieren och på kontoret……..

 

Tecknar Högaktningsfullt

J Aug Karlson

 

29 dec 1881

…...Mina principialer är dekorationsmålare, jag är bokhållare på deras kontor, till mitt göra hör äfven att inkassera deras räkningar och hvarje Lördagsafton verkställa aflöningen (ca 1000 kr) bland de 45 á 50 stycken arbetare som de för närvarande sysselsätter…. Ni talar om att ni bjudit Byrumsflickorna till Boatorp, jag missunnar verklige Emil som får börjafria så tidigt och allaredan läpja på kanten af Amors lustiga bägare, för det är väl denna orsak för hela kalaset…..

 

Tecknar Hasteligen

J A Karlson

 

23 mars 1882

Bästa föräldrar

Min bostadsadress blifver från och med den 1 april Smålandsgatan No 6B nedre botten.

 

2 maj 1882

Bästa föräldrar

Tackar för brefvet som jag fick med Byggm. Johansson Annandag Påsk. Han omtalar att Ni allesammans har hälsan, hvilket jag också ser i brefvet, jag åtnjuteräfvenså denna förmån, säskilt är det för mig glädjande att höra det Mamma är lika kry fortfarande, emedan jag icke högra kan önska än att hälsan, ehuru vexlande måtte vara mammas följeslagare intill Eder sena ålderdom……. Som jag ser är köpet av min jordagods afslutat, jag kan således icke längre få bära titeln af hemmansägare utan att sätta före detta framför och detta skulle vara nästan för samvetsgrant.. Första maj, i går, är för Stockholm sen en gammal sed att alltid på aftonen göra en tur omkring Djurgården, hvarför alla fortskaffningsmedel, apostlahästarna inberäknade, voro stark rörelse ända till midnatt………….

 

Hälsningar från mig till Eder med aktning och tillgifenhet

 

7 juni 1882

Bästa föräldrar

Resan till Stockholm gick bra och jag befinner mig nu i godt behåll på samma plats som jag hade förut, jag tillträdde mina göromål i Onsdags morgon och min principal önskade mig hjertligt välkommen-------

 

J A Karlsson

 

13 juni 1882

Kunde Ni laga så att någon vore till mötes med skjuts i Säfsjö, Torsdagen den 22 dennes kl 8.13 em, vore jag tacksam

 

Johan

 

22 sept 1882

Bästa föräldrar

Edert, med så så många framtidsutsigter innehållande bref har jag bekommit, och får derför frambära min tacksamhet. Jag finner att Ni underhandlat med Klockarefar om att jag skulle få kalla honom Svärfar, det kan ju ej vara något ondt deruti och är det så Ni lyckas skall jag hålla er med strumpor hela er lifstid, men som jag kan förstå visar de sig ännu ej så hågade, och detta är ju ej att undra på, finge de ej mera friare vore det skalt, och icke tänker jag krusa mig till någon af Lemnhults skönheter dertill är jag för stollt!...

Obs . Detta och dylika bref torde ej släppas ut på kärringposten! …..

 

Helsningar från mig till eder alla tecknar vördsamt

J A Karlsson

 

18 dec 1882

Bästa föräldrar

….Jag kan icke annat än tacka Eder för det besvär och de bekymmer Ni tycks hafva för min utkomst här i verlden, men jag har nu hunnt till den ålder att jag måste sköta mig sjelf hädanefter liksom jag fått göra hittills efter vad jag tror, och min tanke är den att min verksamhet ej kommer att förläggas inom Småland, utan måste följa den väg som tiden utstakar och hvilken kan komma att sluta såväl derhemma som å någon annan plats å jordklotet, när man böjar att stå på flyttande fot är ej visst antingen man är Svensk eller Sibirisk undersåte när man dör……

Jag högaktar och ur djupet af mitt hjerta respekterar Eder goda vilja, men ändå kommer jag att fira julen under Stockholms horisont och tecken.

 

Med största högaktning

J A Karlson

 

16 febr 1883

Bästa föräldrar

------Några nyheter som hafva något värde för Eder har jag ej härifrån att berätta, jag håller på å min plats och knogar nu som förr från kl 9 fm till 8 å 9 em. med några timmars uppehåll vid middag och när som helst förresten kan jag taga mig en stunds ledighet om jag ej har allt för bråttom och har i lön härför omkring 25 kronor i veckan.

 

Med lovlig tillgifvenhet

J A Karlson

 

6 juli 1883

Bästa föräldrar

Efter en väntan af omkring 4 månader fick jag äntligen bref från Eder i början av juli, af vad orsak detta dröjsmål förekommit är mig obekant, jag hade visserligen tänkt att vänta lika länge innan jag skref tillbaka men som jag ej fann detta passande för en som vill visa aktning för sina föräldrar har jag frångått denna föresats. Eftersom händelserna så fogat att jag blifva ledig en tid framåt i sommar har jag beslutat för att resa hem och kanske kommer redan i slutet af nästa vecka för att något ordna om ännu outredda saker innan jag möjligen företager en längre resa…….

 

Med Lovlig Aktning

J A Karlson

 

10 juli 1883

Bästa föräldrar

Kommer till Säfsjö Lördagen den 14 kl. 4.30 em. med tåget söderifrån. Kan Ni möta mig då såvida Ni ej har allt för ondt om tid, vore jag tacksam, I annat fall tager jag skjuts vid Säfsjö.

 

Högaktningsfullt Johan

 

17 aug 1883

Bästa föräldrar

Har lyckligt och väl kommit till Stockholm, och befinner mig vid bästa humör och önskade att mamma ej gråtit hela tiden sedan jag reste, men hoppas hon detta ej gjort. Jag har skrivit till Herr Bolander i Säfsjö om pltsen vid Haga, men fått till svar att de ej skall hafva någon inspektor utan måste åtnöja sig med mindra aflönad yngling enligt ordalydelsen i deras bref….

 

Med Lovlig Hälsning

J A Karlson

 

Knights of Labor

 

The Knights of Labor (K of L), officiellt Noble and Holy Order of the Knights of Labor, var ett arbetarförbund som stiftades i Philadelphia den 24 november 1869 av Uriah Smith Stephens (1821–1882), till yrket skräddare. Förbundets syfte var att i ett brödraskap samla alla slag av arbetarföreningar och alla arter av arbete. Det skulle undvika de egentliga fackföreningarnas yrkesaristokrati och anta även den olärde (unskilled) grovarbetaren. Kvinnor skulle i allt vara likställda med män. Utan att avstå från sin karaktär av verklig arbetarförening skulle förbundet även vara öppet för icke kroppsarbetare och på så sätt "bygga en bro mellan dem, som arbetar med tanken och med handen".

I början var denna orden strängt hemlig; dess namn fick aldrig nämnas; den betecknades inför världen med *****. Men 1881, då "de fem stjärnorna" från att ha börjat med nio medlemmar redan omfattade 80 000 män och kvinnor, trädde den fram ur dunklet, och allmänheten erhöll kännedom om det väsentliga i dess stadgar, ehuru förbundet alltjämt var en hemliga orden. Till medlem kunde upptas envar kvinna, som fyllt sexton år, och man, som fyllt arton; inträde var dock förvägrat advokater, bankirer, yrkesmässiga spelare, börsspekulanter samt envar, som befattade sig med tillverkning eller försäljning av rusdrycker eller drog inkomst från sådan försäljning. Det skulle även iakttas, att åtminstone tre fjärdedelar av varje loge ("Local Assembly") skulle utgöras av kroppsarbetare eller farmare.

Över logerna stod "distriktförsamlingarna", valda av minst fem loger. Distriktförsamlingarna utsåg de delegerade, som bildade "generalförsamlingen", vilken var ordens högsta domstol, vakade över dess "grundlag" och förordnade om bland annat lösenord och handgrepp vid hälsning. Ordens stormästare bar titeln Grand Master Workman ("arbetarestormästaren") och var främste medlemmen i den av fem medlemmar bestående "exekutivkommitté", vars beslut satte hela det levande maskineriet i rörelse. Under sin blomstringstid (1883–86) hade orden närmare en miljon medlemmar. Dess program, vilket visade sig äga en underbar makt att locka de arbetande massorna under "Riddarnas" fanor, var av huvudsakligen praktisk natur och innefattade i sig, utom några allmänna yrkanden rörande statens myntsystem m.m., den moderna arbetarfrågans flesta krav på lagstiftningens ingripande samt kunde lika väl ha utfärdats av fackföreningarna. Skillnaden låg egentligen i den för alla slag av arbetare, även icke kroppsarbetare, öppnade organisationen. "Riddarna" fick därför redan från början att kämpa å ena sidan mot fackföreningarna, vilka fruktade för sin maktställning, å den andra mot de rent socialistiska föreningarna.

Vid den stora strejk, som 1886 utbröt bland unionens järnvägsarbetare, invecklades visserligen "Arbetets riddare", men drog sig tack vare sin dåvarande kraftfulle chef, Terence V. Powderley (1849–1924), ifrån de anarkistiska elementen, som brände bangårdarna i Saint Louis och Chicago och anställde stor förödelse på flera andra ställen. "Riddarna" synas från den tiden mera ha avlägsnat sig från tyska och andra främmande medlemmar och ställt sig på nationell grund. Powderley avgick 1893. Redan under de senare åren av hans förvaltning hade ordens ekonomi råkat i lägervall och antalet medlemmar sjunkit; år 1900 var de 130 000. Under 1900-talet avtynade förbundet alltmer; ett huvudkontor fanns till 1917 och kongresser hölls till 1932. Några lokalavdelningar fanns kvar till 1949.[1]

 

Källa : Wikipedia

Homesteader George O. Waters, Dry Valley, near Comstock, Nebraska, by Solomon D. Butcher, 1887.

 

Homestead, engelska för egendom, boningsplats, eget hem eller liknande, var ett system för att stimulera jordbrukare att etablera sig på ouppodlad mark i USA under det sena 1800-talet. Homesteadlagarna (en. Homestead Acts) var de lagar som utgjorde den juridiska grunden för systemet.

I fråga om homesteadlagstiftningen bör man skilja mellan den federala lagstiftningen om upplåtelse av federalt ägd obrukad mark till nybyggare och de i flera delstater antagna lagarna rörande viss marks fritagande från utmätning och tvångsförsäljning. Enligt homesteadlagen från 20 maj 1862 hade varje amerikansk medborgare som uppnått myndig ålder eller var familjeförsörjare, på vissa villkor erhållit rätt att av federalt ägd mark få åt sig upplåten en areal av högst 160 acres mot skyldighet att bosätta sig där och under fem år ägna sig åt det upplåtna jordstyckets uppodling. Efter denna tid, som under vissa förhållanden kunde förkortas, erhöll nybyggaren, som inte fick överlåta sin rätt till annan person, mot en låg inregistreringsavgift full äganderätt till detta sitt homestead och en lagfart på den. Under mellantiden kunde marken inte utmätas för tidigare åsamkad skuld, men när full äganderätt uppnåtts, underställdes homesteadinnehavaren i detta hänseende den särskilda lagstiftning, som därom gällde i den delstat som marken befann sig i.

1862 års lag föregicks av en livlig debatt där förespråkarna av lagen ville förhindra att marken samlades i stora komplex som ägdes av få personer och påskynda att marken uppodlades. Den torde ha i hög grad främjat emigrationen till de västliga delarna av USA och räknas som en av huvudorsakerna till dessa trakters snabba uppodling och befolkningsökning. Till slut blev nästan all lämplig jordbruksmark av det slag som lagen handlade om upplåten åt nybyggare.

Tidigare och mer allomfattande var den homesteadlagstiftning som inom de enskilda delstaterna inskränkte den fria dispositionsrätten över den för familjens uppehälle nödvändiga marken. Dylika lagar om homestead och undantag fanns i nästan alla USA:s delstater och territorier. Den första antogs 1839 i Texas, som då var en självständig republik. Enligt dessa lagar, som till innehållet växlade ganska mycket mellan olika delstater, förstods med homestead en jordegendom, vare sig den var nyuppodlad eller ej, som till viss grad fritagits från att kunna utmätas och exekutivt försäljas. Skyddet för det för gäldenärens existens allra nödvändigaste utsträcktes där till den mark han ansågs behöva för att kunna livnära sig som självständig familjeförsörjande jordbrukare. Storleken av ett sådant skyddat homestead bestämdes olika i olika delstaters lagar, antingen genom stadgande av ett maximivärde (500 - 5000, oftast 1000 dollar) eller av en maximiareal (40 - 200 acres). På större jordegendomar kunde ett homestead avskiljas, varvid återstoden av egendomen var underkastad tvångsförsäljning med rätt för gäldenären till penningersättning för den skyddade delen, om försäljningen av praktiska skäl måste omfatta hela egendomen. Vid familjefaderns död brukade skyddet utsträckas i tiden tills änkan dött eller tills det yngsta barnet uppnått myndig ålder. Homesteadinnehavaren kunde i de flesta delstater endast under förutsättning av hustruns samtycke avhända sig denna sin egendom. Skyddet gällde ej mot tidigare ådragen skuld eller mot skuld som ådragits för egendomens förvärvande, och endast i några få delstater utgjorde en egendoms inregistrering som homestead absolut hinder för dess användning som pant för lån.

I Kanada fanns lagstiftning efter det amerikanska mönstret. Mot slutet av 1870-talet överfördes tanken på sådan lagstiftning till Europa, och där blev detta systems förtjänster och brister föremål för livlig debatt.

 

Källa : Wikipedia

Odd Fellow Orden

Oberoende Odd Fellow Orden, Odd Fellows, är ett politiskt obundet internationellt ordenssällskap. Orden är stadgad den 26 april 1819 i Baltimore, Förenta staterna, av den engelskfödde filantropen Thomas Wildey.

Fort Bragg Californien mars 1888

Emil du säger att det är gott om gårdar till salu samt några stycken flickor med 5 a’ 10 tusen daler kopparmynt, gårdarna kan de sälja men säg åt jäntorna att de väntar några år tills jag kommer hem så skall jag fria till dem på amerikanskt vis. Till hösten är det presidentval och som jag varit i Amerika i 5 år får jag rösta och är även då Amerikansk medborgare.

 

Truckee Californien juni 1888

Som ni ser har jag åkt tillbaka till Truckee igen, tiderna började att bliva dåliga och förtjänsterna små i Fort Bragg. Så jag sålde mitt hus och land. Från Fort Bragg åktejag till San Fransisco och därifrån ångbåt tll Seattle en sjöresa på 4 dagar. Även Washington Territory är överfullt med folk så jag lämnade det för Portland Oregon, likadant där, så jag åkte med järnvägen därifrån till Truckee. Fabriken där jag tidigare arbetade är uppbyggd igen så jag arbetar där. Jag sköter en listverksmaskin och har 2,75 dollars per dag för 11 tim arbete. Mat och husrum kostar 24 dollar per månad. Amerika börjar bli överbefolkat och alla nykomna emigranter ses med obliga ögon.

 

Truckee Californien aug 1888

Jag skulle gärna vilja sluta mina dagar i Sverige som Svensk bonde, men jag kan ej lämna Amerika uta att först sälja mitt land i Kansasoch som tiderna nu är vet jag ej om jag kan sälja med vinst eller förlust.

 

Truckee Californien jan 1889

Vi har nu kallt och vinter här. Fabriken är stängd emedan vattnet har frusit under den stränga kölden. Största delen av arbetarna och även jag har tagit en lusttur till San Fransisco en vecka. Kan omtala att jag hörde den i Sverige omtalade predikanten Evangelisten DL Moody predika. Det finns inga större kyrkor som rymmer alla som vill höra utan han har sina predikningar i större utsällningslokaler so rymmer ca 10000 personer och i sina predkningar har han hjälp av 400 man stark sångkör.

 

Truckee Californien febr 1891

Jag har inga särdeles nyheter att berätta denna gång. Hoppas att ni har träffat Amerikanaren Carl Oscar och fått veta ett och annat om det sjufaldigt mångbesjungna America (mer eller mindre sanningsenliga).

 

Truckee Californien nov 1892

Jag vill underrätta er om att jag i morgon kommer att företaga en lång resa. Bli därför ej förvånad om jag kommer hem till Boatorp och firar jul.

 

Dwight Lyman Moody, född 5 februari 1837, död 22 december 1899, var en amerikansk väckelsepredikant.

Moody började som butiksbiträde i Boston. 1856 öppnade han efter en religiös väckelse en söndagsskola i Chicago och medverkade energiskt inom strostadsmissionen. Väldiga skaror samliade till hans och hans medhjälpare Ira David Sankeys väckelsemöten, och Moody blev en av huvudgestalterna inom de stora amerikanska väckelserörelserna på 1870-talet. Genom resor till England och Skottland bidrog han även till att sprida dessa väckelserörelser till Europa.[1]

Moody grundade "The Moody Church", "Northfield School" och "Mount Hermon School" i Massachusetts. Svärfar till Mary Moody. Han grundade även Moody Bible Institute och Moody Publishers.

Genom sin svenske lärjunge, väckelsepredikanten Fredrik Franson (1852-1908) fick han stort inflytande i svensk frikyrklighet vid tiden strax före sekelskfitet 1900.

 

Källa : Wikipedia